ITsäkerhet

Echelon history

FRA

Echelon i svensk/norsk press
Äldre artiklar om avlyssning och Echelon från April 1999 som tidigare fanns på den här webbplatsen. Den här texten kommer från den tiden.


”Regeringars plikt att övervaka” SvD 98-06-10
”- Det är riktigt att rapporten inte innehåller bevis om att grupper som Amnesty och Greenpeace har funnits på övervakningslistan. Men notera att ingen har förnekat uppgifterna heller, säger Glyn Ford.”
[Om Glyn Ford blivit korrekt citerad, blir följdfrågan om det finns fler delar i rapporten som saknar grund? Exempelvis finns ett kaptitel som hävdar att icke-modifierade ISDN-telefoner skulle kunna agera som buggningsmikrofon genom ett kommando från telefonväxeln. Detta backas inte upp av någon källreferens.  /Laszlo]

Spionage mot civil teletrafik oroar EU SvD 98-06-10
”Politiska organisationer som Amnesty International, Greenpeace och nödhjälpsförmedlande Christian Aid har också stått under bevakning.
EU-parlamentets utskott för medborgerliga rättigheter har bestämt sig för att gå vidare. Till att börja med beställer man ytterligare en rapport som ska fördjupa den del som överraskat mest: Avlyssning av elektroniska kommunikationer.”

”Storebror heter Echelon” Den underrättelsetjänst som beställt övervakning av en regering, ett företag eller en person får meddelandena omgående för eventuell dechiffrering, översättning samt analys. Enklast för echelon att avlyssna är enskilda, företag och regeringar som inte använder krypto i sina telefoner och datorer. … systemet kan hantera flera miljoner samtal eller meddelanden samtidigt. … ingen kan med säkerhet säga hur välutvecklat echelonsystemet är i Sverige idag.”

”Svenska företag vill också ha hjälp”, ”Att viktiga konkurrentländer till Sverige låter statliga organ ta en alltmer aktiv del i de egna företagens väl och ve är oomtvistat. För svensk del ser det dock mörkare ut. Den tidigare Skandiachefen Björn Wolrath, numera ordförande i Näringslivets säkerhets delegation, anser att tiden är mogen för en omdefinition av underrättelsetjänstens uppgifter.”

Särskilt utpekas USA, som har tillgång till de telekablar som löper på havsbottnarna i Stilla havet och Atlanten:
– Nästan all internationell tele-, fax- och datakommunikation är i dag okrypterad. Detta ger en betydande underrättelsefördel till länder som har access till transatlantiska och transpacifiska telekablar.
Ägnar sig svenska underrättelsetjänster åt ekonomiskt spionage?
– Det har jag ingen uppfattning om. Men Säpo gör det inte.
Det finns exempel på hur utländska underrättelseorganisationer ger olika former av stöd.
Bland annat registreras uppgifter om vad som kallas orättfärdig konkurrens, stöd (till det egna landets företag) vid handelsförhandlingar samt underrättelsestöd för marknadsföring – till exempel vid vapenaffärer. Dessutom finns exempel på hur utländska underrättelseorgan ägnar sig åt renodlat industrispionage.
Förre Skandiachefen Björn Wolrath, som är ordförande i Näringslivets säkerhetsdelegation, föreslog vid delegationens årsseminarium att också till exempel Säpo ochFörsvarets radioanstalt (FRA), ska hjälpa svenska företag med industrispionage.”

 

Exit mobile version