Behovet av ökat skydd och försvar mot cyberkrigföring samt attacker mot kritisk infrastruktur kvarstår enligt ÖB:s underlag för kommande försvarsbeslut.
Förändrad hotbild
Cyberattacker och sabotageåtgärder riskerar att drabba både enskilda företag och samhället i stort och kan därmed medföra negativa konsekvenser för den samlade ekonomiska aktiviteten.
Den ryska förmågan till olika typer av påverkans- och cyberoperationer kvarstår och hotet från denna typ av verksamhet bedöms fortsatt öka. Här bidrar även andra stater, främst Kina, samt icke-statliga aktörer till hotbilden.
Enligt regeringens proposition behöver satsningar på det militära försvaret kombineras med satsningar på det civila försvaret för att skapa ett fungerande totalförsvar som stärker Sveriges säkerhet brett. Motståndskraften mot hybridhot ska öka, och cybersäkerheten ska förbättras.
Cyberförsvar och cyberförsvarsförband
Försvarsmaktens cyberförsvar bidrar till totalförsvaret genom att i samtliga konfliktnivåer kunna avskräcka, upptäcka och förneka en motståndare att i eller genom cyberdomänen påverka det militära försvarets förmåga att mobilisera, möta ett väpnat angrepp, upprätthålla den territoriella integriteten eller värna Sveriges suveräna rättigheter.
Under 2021 har flera infrastrukturprojekt som bl.a. omfattat utbildningslokaler till stöd för utbildning av cybersoldater i syfte att möjliggöra en ökad cyberförsvarsförmåga initierats eller avslutats. Sammantaget har grundutbildning och anställning av cybersoldater bidragit till en förstärkning av cyberförsvaret.
Enligt ÖB:s svar kring utveckling av det militära försvaret räknar man med att ha 2 cyberförsvarsförband (benämns också IT-försvarsförband) under 2030 och
ytterligare ett 2035. Försvarsmakten har påbörjat etableringen av ett cyberförsvarsförband i Linköping som planeras vara fullbemannat 2027.
Cyberförsvaret har förmåga att genomföra offensiva och defensiva cyberoperationer samt att upptäcka, identifiera och avvärja hot mot digitala informationssystem och elektroniska
kommunikationstjänster.
Flygvapnet utvecklar sin förmåga till luftoperativ ledning och förbandsledning. Utveckling fortsätter avseende cyberförmåga.
Emerging and disruptive technologies
Vidare förstärks nyare områden som benämns nyckeltekniker som exempelvis cybersäkerhet, artificiell intelligens, autonoma system, materialteknik, produktionsteknik och inte minst inom energilagring och energiförsörjning för militära behov.
Ukraina förbrukade 20-30,000 drönare i månaden under slutet av 2023 medan man i Sverige har ett hundratal enligt en artikel i DN.
SVT har rapporterat att Försvarat satsar stort på drönare men försvaret vill inte berätta hur många som köps in. Drönare beskrivs inte i ÖB:s dokumentet förutom att det förekommer att utländska partners har materiel som saknar svensk tillståndsprövad motsvarighet, t.ex. raketartilleri, luftvärnssystem och drönare.
Regeringen avser att under 2023 fortsatt stärka och utveckla cyberförsvarsförmågan i
enlighet med propositionen Totalförsvaret 2021–2025 (prop. 2020/21:30). Det
inbegriper Försvarsmaktens förmåga att, med stöd av Försvarets radioanstalt,
genomföra defensiva och offensiva operationer i cyberdomänen.
FRA ska stödja Försvarsmakten i verksamhet som avser utveckling och vidmakthållande av Försvarsmaktens cyberförsvarsförmåga. Av regeringens uppdrag framgår att Försvarsmakten ska avsätta totalt 50 miljarder kronor till Försvarets radioanstalt i perioden 2024–2035.
Fördjupat samarbete med EU och Nato
Sverige verkade för ett fördjupat samarbete mellan EU och Nato på en rad områden under 2021 såsom cybersäkerhet, civil krisberedskap och motverkande av hybridhot,
På EU-nivå pågår också arbete med flera lagförslag som syftar till att främja innovation och tillgången till data och digitalisering, samt att förbättra finanssektorns motståndskraft mot cyberattacker och andra it-relaterade risker. Under 2022 gjorde Europeiska kommissionen en översyn av andra betaltjänstdirektivet med ambitionen att lägga fram eventuella lagförslag under andra kvartalet 2023.
Andra myndigheter som påverkas
I början av året inrättades det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC). Inrättandet av det nationella cybersäkerhetscentret innebär att Sveriges samlade förmåga att förebygga, upptäcka och hantera antagonistiska cyberhot stärks.
Länsstyrelserna anslag för cybersäkerhetsarbete ökar kraftigt från 7 miljoner 2023 till 101 miljoner 2024 och 116 miljoner kronor 2025. Även Riksgäldkontoret och Finansinspektionens förmåga inom cyberområdet förstärkts
Källor:
https://www.forsvarsmakten.se/contentassets/84e6f3b6e7b84852882cf73e81b7df4a/underlag-infor-kommande-forsvarsbeslut-bilaga-2.pdf
https://www.regeringen.se/contentassets/def2026cac0b4ef7acf4afeb988326ed/budgetpropositionen-for-2023-hela-dokumentet-prop.2022231-.pdf
